this is (an other) start

Här om dagen sa min syster att det skulle bli mars kommande dag och det var kanske det första vårtecknet. Det var också ett tecken på att hon ljuger ibland. (Så vi kanske är släkt även när allt kommer omkring?). En annan som är släkt med oss är vår mor. Som utbildad lågstadielärarinna brukar hon ta upp vårtecken som samtalsämne med sina elever när marsmånad drar igång (jag vet för jag var med under klämdagare och gömde mig under kateden) för att lära dem om de gyllende årstider vi med vårt tempererade klimat har förmånen att njuta av. Hon pratade blåsippor och fåglar, jag vill prata annat.

Alla gammla kläder åker fram (som de gör för mig under den här tiden på året). Jag har sparat det mesta och det bästa i garderoben sedan 2006 ungefär och jag upptäcker till min förvåning att jag klädde mig riktigt bra då. Nu skriker jag av längtan att uppdatera garderoben! Pengar heter problemet - budgetshopping och kreativitet heter lösningen.

Tradera, kupan och mammas gammla gömmor - håll i er, för här kommer jag!


En droppe ironi för att bli lite mer attraktiv

Säljer mej själv lite grann, tjoho vad glad jag är idag. haha.


I need some wind to get me sailing

Nu börjar jag lungna ner mej... lite för mycket.... Vad fan gör jag på gotland? jag kommer ju igenstans med mitt liv!

Jag vill ha flyt, sen vill jag flyta här i från!

I mitt huvud 19.58

Idag undrar jag vad samhällskunnskapen egentligen är för vetenskap, vi människor kommer aldrig vinna över naturens lagar, för vi är en del av den. Vill universums krafter att vår jord skall gå under så gör den också det.
Vad krafterna inte vill är att människorna så länge vi existerar skall gå under, vi måste bara kämpa för att hitta vår styrka att våga vara dem vi vill vara.

Vem fan är jag?

filled up with words for you

Jag trodde på det jag hörde att bara döda fiskar flyter med strömmen. Men jag insåg att det inte finns några döda fiskar, bara spelare och vilsna själar. Sen finns det vinnare, en sån vill jag vara. För vinnare kan både spela, leka, flyta och gå vilse för de hittar alltid hem igen.


Vad vet jag om livet egentligen?

"snö och yra mummelmummel storm, var inte orolig om vi kör fast kommer sören vara efter och han har fyhjulsdriven kärra..."

stig pettersson


Jag har redan sagt att perfektion tråkar ut mig

Det måste finnas något kvar att sträva efter och jag är än inte säker på vad som är helt riktigt, sånt vet man ju inte förrens man har resultatet och insikterna i hamn... och just nu är jag ute på djupt vatten.

Gör om, gör bättre kanske räcker?


Loving the lyrics, hating the end.


"Live And Learn"

I came home in the morning
And everything was gone
Oh what have I done
I dropped dead in the hallway
Cursing the dawn
Oh come on sun
Why must I burn
I’m just trying to learn

I stared into the light
To kill some of my pain
It was all in vain
Cause no senses remain
But an ache in my body
And regret on my mind
But I’ll be fine

Cause I live and I learn
Yes I live and I learn
If you live you will learn
I live and I learn

Got kicked in the head
So I started a fight
Cause I knew I was right
But I learned I was wrong
I remember a slaughter
I remember I fought
For the money I brought
I got blistered and burned
And lost what I earned

But I live and I learn
Yes I live and I learn

I got, I got it now
She’s got, She’s got it now

I came to one a corner
With some help from a man and goddamn
I don’t seem to have learned
That a lady in need is guilty indeed
So I paid and got laid in return
And I don’t know what I’ve learned

Well you get what you give
And hell yes I lived
But if you live as you learn
I don’t think I’d be learned
Oh with the sun in my eyes
Surprise, I’m living a life
But I don’t seem to learn
No I don’t think I can learn

Dax för sax! Rond 3

Jag till gick frisören för inte så länge sedan, det blev inte så bra. Då gick jag hem och klippte mej lite själv, det blev inte mycket bättre. Igår var det dax för sax igen och nu är det fan kortare på ett tag, men så jävla skönt att va av med lite... Peace!

Snälla Elin, kan du inte bete dig lite?

Nu har jag har ett tungt erkännande och en bekännelse att göra.

Jag älskade att skämma ut mig och dansa tokfult i remsandaler med brannestam till RN'b på gute. Jag njöt av att skaka loss som en galning med johanna och lisa på bordet på en halvsnoffsig latino-klubb i covent garden. Jag garvade ihjäl mig när jag, linn och sofia tåg-dansade baklänges ut med textinspererad koregrafi till "up-side-down" från damrummet inför de fina tanterna med Dior-kassar på ett lyxigt varuhus. Jag hade roligare än på mycket länge när jag kom till "flashiga" china white i jodhpurs, undvek drinkbordet och körde som en galning till house-rytmerna så att stilettklackar, löshår och champangeglas fick backa några steg tillbaka.

Ibland väcker jag kanske irritationer för det är ju inte så vanligt att man går ut för att dansa nu för tiden...

Så kanske borde jag hålla mig inne.

Håller käften med gott samvete

Det ligger en isolerad människa på övervåningen i en vecka och jag aktar mig noga för att sätta foten innanför dörren där sjuklingen vistas. Men så blir man smittad likt förbannat av baciller och börjar yra och må skit. Det är en redig förkyldning som kommer dragandes över mig. Frossan, svid i näsan (så där som när man fått klorvatten i genom näsgångarna på badhus) och ont i halsen. Det bästa med det hela är att jag har ett vettigt alebi för att slippa komentera den lite för välkryddade böngrytan där curry och cayennepeppar bytte mängdmått med varandra.

Tio år, blir jag aldrig äldre?


Mesta musiken i mina öron nu är för övrigt låtarna "stronger" och "I Can't Get No Satisfaction" men Britney (såklart) från hennes "Oops!...I did it again" album från år 2000 (tio år sedan, jag var tio år). Hittade skivan i förra veckan och detta är låtarna med mest tyck i och det ger mej lite energi.

Det jag lyssnar på när jag ligger sömnlös och gråter är fortfarande madonnas "frozen" från "ray of light" (1998), det ger mig plats att släppa lite på kännslorna och får mej att slappna av. Jag somnar med lurarna i öronen och låten på repeat och vaknar percis som när jag somnade, halvfrusen med tårar i ögonen på en soffa.

Jag inser att Madonna och Britney har följt mej sedan just 2000 (då jag även "music" gavs ut, blev min julklapp och utrotade all julmusik i frändarve). De har nog varit mina idoler ända sedans året då hårmaskaran var mitt främsta verktyg inför kalasen. Kanske är de två av världens starkaste kvinnor? Inte konstigt att jag ser upp till dem.



Gå sin egenväg i lånade skor

Firade ett års debuten på krogen igår. Nykter och bilden hem, det var tryggt men lite ensamt. (Mammas skor är för smala runt mina vrister och mina egna är utslitna). Dax för ny köp så här i omstarten...

Lekstugans läsar antal

Om ni undrar över läsar antalet så har jag denna veckan mellan 5 och 21 unika läsare dagligen. Hoppar upp och ner endel. Stort!

Jag ljuger, men inte om att mitt bästa brännsle är aggritioner

Ibland ljuger jag lite. t.ex. som när jag säger att jag kommit över mig själv helt. Det har jag inte. Jag skäms över att säga det högt (för jag är INTE sånn som gör sånt här!!!!). Jag vet, det är som dömt till att misslyckas och jag tycker det är lite pinsamt.

Så ja, jag ljuger lite när jag säger att jag kommit över mig själv. Men jag tar den smällen, just därför att jag kommit över mig själv (lite) och därför att jag har en räddsla som just nu känns som det viktigaste för mig, räddslan för att misslyckas. Det är nämligen den som gör att inte försöker. För så dum är jag så att jag skiter i att prova för att inte behöva vara arg på mig själv för ett litet fail. Trots att jag är långt ifrån ensam, tycker jag att jag är på tok för feg. Fegis-elin.

Men när jag läser detta inser jag att vad jag säger är att jag inte alls kommit över mig själv. Så jag antar att jag ljuger mest helatiden. Men nu har jag sagt det. Kanske är det en konstig sak att vara rädd för? Men sånn är jag och det tog mig lite mod för att göra detta (vilket är ännu mer pinsamt att erkänna).

Det enda som kan få mig till att hitta på något sådant är när jag har blivit lite arg (may nygren ger mig mycket motivation på det viset), eller inte så lite. Jag behöver bli ganska förbannad. Det är lixom när något hetsar upp mig som jag fungerar bäst.

Så, vad i hela fridens namn skall jag hitta på?

Jo, jag skall börja träna lite. Låter inte så märkvärdigt kanske. Men märk väl att detta är något jag inte gett mig på sedan jag slutade min två år långa fotbollskarriär vid elva års åldet. Men nej, jag var inte särskilt aktiv då häller. 

Fan, nu är det ute in public och jag välkommnar min framtid och det misslyckade resultatet som jag är övertygad om att jag kommer kunna ro i hamn.

Frågan nu "alla" ställer sig

Varför i hela fridens behöver man två facebook konton?

Svar: Det gör man inte.


RSS 2.0