Kvällens slutsats
Lite mer i vilket fall.
Firar födelsedag familjärt för fullt
Med släkten i köket, två årtionden i rygsäcken och mat i magen har man inte tid att blogga. Eller det kanske man har?
En snabb uppdatering: Plockbuffé, mineralvatten, blommor, kort, självutvecklingskurs i dalarna där jag skall meditera, mp3-spelare och strumpor.
Håller andan inför efterätten, ett stort fruktfat.
Interljuv med mig själv
Snart är tonårstiden över för mig. Helt ofrivilligt knackar ålderns höga tal mej på axeln och ber mig vända min blick så att jag kan möta den i vitögat.
Elin hur känns det att lägga tiden som tonåring bakom dig för gott?
Det är med blandade kännslor jag möter morgondagen måste jag erkänna. Att åldras är en naturlig del av livet, men jag tvivlar ibland på att mitt innre hinner med i utveckligen. Ibland vill man rymma från ansvar och gömma sig. Fast jag ser det som en del av livets stora utmaning att lära mig tackla även mina snedsteg och att inte vara rädd för mina misslyckanden.
Förra året var lite stormigt och du har själv uttryckt att du inte levde upp till din potensial, hur ser du tillbaka på år 2009?
Jag har under året som gått lärt mig ganska mycket om livet, även om jag inte lyckats bevisa det än. Jag har blivit starkare, även då, eller kanske snarare p.g.a att jag blivit knäckt ett par gånger. Tyvärr har jag lite för många minnesluckor och oansvariga handlingar i CV:t som jag inte kan ta tillbaka, men ibland måste man bara förlåta sig själv och hoppas på att andra också kan godta ursäkten. Endel misstag sårade mitt ego, men en av de förmågor jag lyckats utveckla mest under året är den att bjuda på mig, jag har kommit över mig själv vill jag påstå.
Hur möter du din nya ålder och 2010 som vi nyligen påbörjat?
Jag har flera gånger tidigare uttryckt att tjugohundratio är året då jag "gör om och gör rätt" villket jag även hoppas på att det blir. Jag vill bevisa för mig själv att jag kan vara fokuserad igen och hitta en bra balans i min tillvaro. Men viktigast av allt just nu är min personliga utveckling och att jag kan komma fram till vad nästa steg blir. Just nu letar jag efter motivationen som vacklar och taktiken som jag aldrig haft.
Jag önskar dig grattis och all lycka till Elin!
Jag kan inte annat än att tacka mej själv då.
Bild: Gutekällaren visby 11/7-2009 Foto: A Brannestam
Mera jag gjort i förvirringens tid
http://kanskehelasanningen.webblogg.se/
Jag hoppas du inte tar mina drömmar i från mig
Jag tycker inte man skall ta åt sig äran av andras arbete. Visst har det hänt någon gång, men jag börjar lära mig att ödmjukhet är något jag vill uppnå mer än arogans. Fast kanske kan man driva lite ibland? Bara på skoj så där. Men hälst vill jag vara drivande. Urch, om bara något kunde sätta igång motivationen.
Annars förlorar jag väl för alltid.
Jag var 17 år
Skrivet av yllestrumpa, 2007-06-06
falsk glädje
jag har varit glad, jag var glad så länge jag struntade i att känna efter. Nu har jag ont, varför kan mitt liv inte vara litte lättare?
Jag kämpar med mej själv varje dag. Det är inget problem när alla bryr sig, när man är tillräckligt mager. Men jag är fortfarande så svag innuti. Ingen förstår vilken kamp som fortfarande pågår.
Jag försöker att förklara när jag inte orkar men jag har inte sjukdomen att skylla på längre, jag säger ju att jag är frisk.
Kanske är jag inte sjuk längre, men jag är inte hel ännu.
Jag har ingen untanför att prata med, jag är ensam. Jag har färre vänner än vad jag har öron. Jag undrar om jag skrämmer människor eller om jag bara är jobbig, osocial är jag i alla fall inte. Antagligen är jag ganska tråkig och elak, jag vet inte.
Det hade helt klart varit lättare om människor pratade med mej så jag fick veta vad det är som är fel på mig. Jag kan inte komma på vad det är, jag försöker så jävla mycket att vara trevlig och glad och snäll och shit... Nu när jag inte kan komma på vilken del av mej det är som är så jävla dålig känner jag mej helt värdelös! Ibland känns det lättaste att få svälta bort allt.
Kanske är det konstigt men ibland känns det som lösningen på alla problem.
Det är så orättvist! alla andra kan slippa mej genom att bara skita i mej. Men jag får alldrig komma bort från mej själv.
http://bloggis.se/yllestrumpa/
Livet har gått vidare och det gjorde ont, men hon blev starkare och mer envis. Motgångar föder framgång.
Idag skriver jag det jag hatar att läsa, tråkiga detaljer
Driver runt och funderar, fantiserar, filosoferar som tusan och visst omvärderar jag livet, minst en konsperationsteori om dagen! Jag är snart tjugo år gammal, bara dubbelt så mycket liv kvar till sextio och då är det bara fem år till pensionen - Life is great!
Har tittat till min första blogg enny.fashionblogg.se idag och renast ur allt och skrivit något nytt och inte är jag nykterist längre, direkt.
Men det är det ju fler som inte är...
Svårt att slita sig
Det liv jag inte har, är det jag tar på dödligt allvar
Har tagit mitt ansvar men med fel grepp och nu är ena handen upptagen.
Man kan kväva en eld på mer än ett sätt
Lyckades släcka ljuset (vilket var meningen) när jag gjorde min labbration. Dock lyckades jag släcka den med vatten och bakpullver-blandningen istället för med gasen (vilket inte var meningen). Tappar lätt fokus på det här, jag är trots allt inte dödligt intresserad av kemi.
Tar en mycket hal promenix bort till syrran i bäckmörker för litet snack och svt-nördande om svensk och osvensk matkultur, samtidigt som syrran käkar pomes till middag. Sedan vill hon demonstrera sina spotify kunskaper och nu - hej-kom-och-hjälp-mig - lyssnar vi på "het vind" med marie fredriksson från 1984 tydligen.
Bättre uppdatering senare
Jag pluggar, rätt mycket att göra, men boken är väldigt, väldigt begriplig och berättar bland annat att:
Vi är faktiskt rymdvarelser allihop och förklarar för mig att the big bang betyder den stora smällen.
Frånvarande struktur
Imorgon skall jag börja plugga, men saknar ännu kurslitteraturen. Det kan man inte kalla optimalt (men allt löser sig?). Jag behöver verkligen diciplin väldigt badly, kära hjärtanens!
Sedan såg jag snabba cash, något jag skulle behöva. Men jag håller mig från den undrevärlden en liten stund till, så desperat är jag inte. Riktigt.
Jag typ sämst i världen i bloggform
Ibland får jag lixom för mig att allt går att nå via telefon...
Då kommer snilleblixten att - det är väl såklart att jag ringer den!
Genius...
Identiteskris no 448
Detta tar mycket hårt på mig och är mycket möjligen även en av förklaringarna till mitt tillsynes trevande i mörker när det kommer till att, så att säga, hitta mig själv. Det blir även svårt att komma undan med trovärdigheten i behåll när man går ut i offentligheten för att klaga på att andra (en bank tillexempel) med otillräcklig sakkunnskap.
Det finns alltså frågetecken som behöverklaras ut och då det existerar två människor som rimmligen borde ha bättre koll än mig och hur jag skall stavas - nämligen de som namngav mig, de så kallade föräldrarna... så var det till dem jag vände mig först.
Men, för att göra det än mer skandalöst och invecklat så har, i detta fall, både far och mor visat sig vara oeniga både med sig själva och med varandra!
Det är samma mellan namn som i tidigare problematesering vilket ställer till det, det tredje.
Elin Johanna ?istin Nygren
Det är ett andra mellannamn (för att kärt barn har flera sånna och för att min syster icke anser att ett var tillräckligt) som tycks vara mer till trubbel än glädje.
Jag har gjort undersökningar för att finna svaret.
Mamma har senast jag frågat svarat på frågan om den ursprungliga stavningen att det skall vara ett K som löser ut frågetäcknet, alltså att det tredje otydliga namnet skall vara -Kristin. Men min käre far Stig Sune P har dock angivit både Ch och K som korrekt vid olika tillfällen! För att senast erkänna att han inte minns och att han är ytterst osäker.
Jag behöver alltså mer att gå på och vänder mig därför till mina identitetshandlingar.
I mitt pass, vilket känns som den mest pålitliga (och enda gilltiga) identitetshandligen jag besitter så stavas namnet med ett Ch.
Däremot, på tidigare identitetskort från min ungdomsdagar är namnet stavat med K. Åter igen säger källorna emotsig.
Jag är nu berädd att ge mig för stunden när jag granskar mitt ID- från 2004 ytterligare en gång och ser att
- BINGO!
Id-kortet är utfärdat av en bank som jag tidigare uppmärksammat här på bloggen...
Jag väljer nu, tills andra bevis framkommer, att i denna fråga lita på visbys polismyndighet och Christin är således mitt andra korrekta mellanamn.
Jag andas ut, känner efter och tänker att detta är en skön insikt och ett orosmoment jag länge dragits med som jag nu kan lägga bakom mig. Ännu en liten bit av det stora pusslet jag lägger för att se mig själv i helhet har fallit på plats och det är, om än en liten, så fortfarande en börda mindre på mina axlar.
Nordea är banken som frälser sina kunder
Jag upptäckte detta redan i november när jag granskade visakort, men antog då att det var ett en engånghändelse och ett tryck fel. Men senare insåg jag att det står precis likadant på mitt gammla elektronkort och nu när jag fått mitt nya visa så finner jag till min förskräckelse att brevet är adresserat till mig lika fel och kortet tryckt på samma vis.
Det är alltså inte bara korten som trycks fel utan jag heter heltenkelt så i bankens system.
Hallå?! Elin Johanna Kristi Nygren saknar en bokstav!
...frågan jag ställer mig nu är hur oklok får man får vara när man jobbar med visa?
Var snäll och häng med lite va?
Det gör ont i mig, det är visdomständer som gör ontontontontooonnt!!! Det finns inte så mycket att göra åt smärtan häller, jag gillar inte värktabletter och zon-kräm och sånt skit är väl knappast aktuellt om man säger så.
Det är ett flera månader långt lidande som fortsätter plåga mig och jag ser inte alls nyttan med smärtan. Om det kunde garanteras att tänderna medförde ett skarpare interlekt skulle jag inte gnälla, men det enda jag får är en större åtgång av tandkräm och där med större utgifter (?).
Tuggyta hade jag redan tillräckligt med innnan, jag är ingen stenåldersmänniska och har fortfarande fri tandvård!
Så kan naturen vara snäll och anpassa sig lite fortare till min verklighet?
tack!
Att åka pulka kan vara en hel vetenskap
Det skall till snö för det första, rätt pulka för det andra och kvalitén på åkdonen kan variera något oändligt har det visat sig! Alla pulkor passar sen inte alla individer. Men en bra grej är om pulkan är hel och om det går att styra färdriktningen i alla fall lite med den.
Sen behöver man en bra backe, med rätt lutning, snömängd, terräng (eller snarare icke terräng) och längd, kyrkbacken i fröjel var inte helt optimal...
Anna ställde därför den visa och träffande frågan:
"om gud nu är allsmäktig, varför har han då inte bättre pulkabackar?"
tillklippt
Så kommer jag hem, med fäscha slingor och gämnare toppar och är glad tills jag spräcker min enda fungerande högtalare och blir väldigt frustrerad. Nu får hela steriomaskineriet åka till teknikdocktorn för att kureras.
För övrigt så saknar dyrt starbucks kaffe, men gläds åt en kopp redig guteblandning.
London - Gotland 1-1
letar efter en ny dygnsrytm
turista åretrunt
två vänner och jag upptäckte hur mysigt det kan vara att stanna mitt på vägen och sitta i ett dike på en filt och blicka ut över havet med en kopp varmchoklad ur termos. Furillen är vackert i snötider!
Har du hört talasom rauksafari off season?
nu har du!
svenskt värdefullt tillgängligt
- Jag har saknat er!
SVT är välkommen tillbaka i mitt liv.
to day, not an intresting one
Whatever, nu skall jag skall läsa NK A på distans med NTI, det tar tre veckor. Vet inte hur värt det är, men jag har inget annat just nu.
Satsar förövrigt på ett hyfsat högskoleprovresultat den 10 aprill och beställer böcker om studieteknik på adlibris och ger mig fan på att jag skall lyckas åstakomma något...
Åt förövrigt lunch med pappa, fikade med syrran och fick en digitalkamera i försenad julklapp.
Shoppade, en kappa, chinos, halsduk och mössa till halva priset. En samsung laddare som passar i ett svenskt utag kom också med hem och sen fixade nytt visakort och bokade mej en klipptid.
Nu har jag lärt mig andvända internetbanken :) och där får jag väl säga bättre sent än aldrig...
Huvudsaken är värmeisolations möjlighet, var är min varma mössa?
May Nygren försöker få mig till vaccination mot en viss grissjuka, då jag missat chansen till den när jag varit bort havet i far away UK. Men jag vägrar som en antroposof, eller så kan man tycka att om jag insjuknar så är det guds vilja.
Translation - jag gillar inte sprutor.
Sen vill jag berätta att jag hittade en gammal gratistidning jag plockat på mig i tunnelbanan från förra veckan eller nåt, i vilken jag ser reklamen för kellog's cornflakes som informerar om att:
"om det inte står kellog's på förpackningen, så är det inte kellog's i paketet"
Det är logik på hög nivå om ni frågar mig! För övrigt är detta en potensiellt häktisk dag, sånna är vi inte vana vid och det är kallt idag, och jag har ännu inte identifierat mina vinterklädnader... De kom aldrig med till London i september och jag har inte fått upp dem ur förådet än.
- Maammaa vaaaar är min mössa!?
Hej elin sju år! (men det var inte jag som packade ner den!)
tankar som håller mig vaken
Har fått ett medelande på facebook:
välkommen hem. nu börjar en ny sida av ditt liv.
kram moster
Jag undrar - hur många sidor har mitt liv? och - vilka har jag varit på?
ibland känns det som det bara är en sida av mitt liv, den så kallade baksidan.
Men hey, när jag somnat och vaknar imorgon är jag mer optimist.
Godnatt!
new beginning
Jag behöver en nystart. Igen. Därför detta nya forum för mej att existera på över internet (trots att jag på senare tid funderat på om jag verkligen alls vill existera här). Men jag har nog för många ord och tankar för att låtabli att svamla genom tangenterna.
Precis som i riktiga livet lär jag väl säga för mycket (även denna gång), trots att jag vill tycka att jag växt upp (lite) och försökt lära av mina misstag (endel av dem) så är det ändå så jag är: lite för mycket, lite för personlig, lite för ofta.
Mitt motto som jag förövrigt ganska länge tröstat min stundom sorligt misslyckade tillvaro med passar bra i detta inlägg.
Kort och gott "gör om, gör rätt".
Mitt just förtillfället lite lätt nötta självförtroende säger mej att jag inte kommer ha något riktigt intressant att komma med den här gången... Men och andra sidan, har jag någonsin haft det?
